Få saker har gjort mig så stolt på sistone som när jag nära nog helt själv (!) lyckades bygga mig en egen stol! Nå, kanske inte helt själv, då författaren Erik Eje Almqvist inte bara skrivit boken om hur man bygger sina egna möbler, utan faktiskt också försett mig med de bitar som ingår i uppgiften. Men jag håller fast vid att jag känner mig oerhört nöjd över att jag kunde snickra ihop den här helt på egen hand!
Boken Hammare och spik utgiven på Natur och Kultur kom ut i höstas, den är skriven med fokus på att själv bygga de möbler man behöver och en viktig detalj ytterligare – här bygger man möbler med inspiration från den italienska formgivaren Enzo Maris pedagogik och inställning till formgivningen.
Boken lyfter tidigt Maris citat “Det bästa sättet att undvika att bli designad är att skapa själv” och inleds med ett kapitel där Maris inställning till design tecknas genom bland annat att lyfta det protesthäfte han 1974 distribuerade mot kostnad av porto; Autoprogettazione? (ungefär DIY) innehöll ritningar på 19 möbler att göra själv.
Erik Eje Almqvist har här utgått från detta häfte och anpassat ritningarna till svenska mått och standarder på brädor; “under arbetet blev det tydligt att alla hans möbler följde vissa principer – vinkelräta sågsnitt, överlappande synliga sammanfogningar, mått och vinklar strikt anpassade efter den mänskliga anatomin” skriver författaren. Ett gäng ytterligare möbler efter Maris grundsatser tillkom, och det mynnade ut i idén om denna bok. Resultatet är inte en bok för avancerade möbelsnickare, menar författaren; de är enligt honom så pass enkla att vem som helst bör klara av att få ihop dem på ett tillfredställande sätt.
Och kanske var det därför jag vågade fatta min hammare och även vågade ge mig i kast med denna galna uppgift här hemma i vår stockholsmtrånga lägenhet. För också denna visdom strösslar författaren med:
Du behöver varken verkstad, snickarbänk eller dyra maskiner för att bygga möblerna i den här boken. Det räcker med några enkla verktyg och en plan yta på ett golv eller ett stadigt köksbord.
Ord i bokens inledande kapitel som beskriver själva möbelbyggande alltså. Men författaren lägger också till “men det är viktigt att du känner till några grundläggande principer och tekniker innan du sätter igång”. Och dessa bjuder han på i följande sidor – hur lim, såg, trä och sammanfogningar uppför sig och hur ytbehandling går till exempelvis.
Efter det följer 18 projekt, möbler som alla har beskrivningar och mått som gör att du kan förse ditt hem med egenbyggda möbler. Först ut är den för många välkända Fårstolen, den har visats i en rad tidningar redan och det är förståeligt då den är mäktig, effektiv och inte minst lätt att bygga. Det är alltså en försvenskad variant av Enzo Maris mest ikoniska stol, skriver författaren, och beskriver den som just en fårtacka.
Stolen är enkel i sin konstruktion tack vare den breda sargen, vilket gör att stolen inte behöver någon stabiliserande slå mellan benen.
Jag hade som sagt lyxen att få mina delar tillkapade redan, men själva momenten är inte speciellt krångliga. Inte heller är måtten avancerade, att hitta bredd och tjocklek på brädor är nog en enkel match på valfri brädgård. Efter att ha läst på lite om olika sammanfogningar (förborra, skruva eller limma och spika) var det bara att sätta igång att följa de fem (!) punkterna. Ja precis, det var inte fler moment än så.
Jag blev dessutom så ivrig och hade så vansinnigt roligt när jag bankade spikar så det stod härliga till, att jag faktiskt glömde att stanna upp och dokumentera mina steg. (Förlåt!)
Men var det verkligen så enkelt undrar du? Ja, förvånansvärt faktiskt. Klart att några spikar blev krokiga och det blev lite svettigt att få ut dem. Och så var det viktigt att mäta delarna då det skiljer endast några millimeter på delarna, så att rätt del hamnade på rätt plats. Men i övrigt var det härligt att få banka på och se hur stolen växte fram. (Om det är så att du gärna vill ha sällskap när du bygger håller Erik workshops i möbelsnickeri utifrån boken, kolla in hans instagramkonto för mer information, Hemslöjden i Linköping får exempelvis ett besök inom kort.)
Här snöar jag av förklarliga skäl in på en av bokens 18 beskrivningar, men glöm alltså för all del inte att det här finns en himla massa annat att bygga också! En pinnstol, en trädgårdsstol, en stapelbar pall, ett ölbord, en parkbänk…listan kan göras lång. Svårighetsgraden verkar vara ungefär densamma, iallafall att döma av de fåtal steg som alla projekt innehåller. Här syns exempelvis trädgårdsstolen ur boken.
Avslutningsvis ska det sägas något om inledningskapitlet också, det är läsvärt ur designhistoriskt perspektiv, där Enzo Maris livsverk och inställning till arbete belyses, men också hur hans förhållningssätt till den vurm för egenbyggande utvecklades och förändrades genom den samtid han levde i. Idag är hans ideal mer levande än någonsin, men själv var han besviken på den utveckling han såg att hans arbete hade. Som före sin tid. Enzo Mari gick bort så sent som i oktober förra året, då var han 87 år gammal.
Det är ur detta som Hammare och spik kommer, och jag blir extra glad över denna sanning från författaren, vilket får avsluta här:
Det är tillfredsställande att äta vid ett bord man byggt själv. Men att lära sig bondsnickra för husbehov kan också vara ett sätt att frigöra sig från uppfattningen att tillverkning är något som andra ägnar sig åt. Att den enda legitima fritidssysslan är att konsumera.
***
I det här inlägget finns det en länk till Bokus som rekommenderat inköpsställe av boken. Detta ingår i ett samarbete med Kurbits och det möjliggör att jag kan skriva fördjupade texter om nyutgivna böcker inom slöjd- och hantverksområdet. Innehållet är inte på något vis styrt av annat än mina tankar och åsikter om böckerna.
The post Hammare och spik byggde denna stol appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i samtiden.
